Biologicentrerad återförening

Så till det som inte får plats i en statusrad på Facebook.

När jag körde till jobbet i morse lyssnade jag på Ekot i P1. De berättade om att Rättsmedicinalverket har fått mycket att göra med att analysera dna-tester från somalier, som vill återförenas med sina familjer. Nyheten framställs som att det nu blir lättare för dessa att återförenas med sina familjer, eftersom deras id-handlingar ofta underkänns. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5348151

Så fint. Eller?

Nu är jag inte insatt i hur familjebildning kan se ut i Somalia. Kanske är det så att 100% av av de somalier som lever tillsammans och ser varandra som familj har gemensamt dna. " Är det någon som inte passar ihop ser vi det direkt. I 95 procent av fallen så passar familjen ihop som en familj och i fem procent ser att det är någon som inte passar in, säger Kerstin Montelius, genetiker på Rättsmedicinalverket." Passa ihop. I min värld bygger inte det på dna. I min värld kan en familj bestå av personer, som bestämt sig för att ta hand om varandra oberoende av genetiskt släktskap. I Sverige har vi lagar som till viss del reglerar detta, som ger lagliga rättigheter till familjemedlemmar oberoende av gemensamt dna. Jag vet inte hur det ser ut med familjebildning i Somalia. Jag vet bara att Somalia är drabbat av krig, HIV, fattigdom och annan utsatthet. Jag inser att det kan göra barn tidigt föräldralösa och att det i sin tur kan leda till att de tas om hand av personer som inte är deras biologiska föräldrar. Jag vill poängtera igen att jag gissar nu. Någon som vet får gärna fylla i mina kunskapsluckor. Kanske är Somalia ett undantagsland, där sådana lösningar inte existerar. Jag har dock svårt att tro att det är så.

Det jag ändå reagerar mest på, liksom gällande migrationspolitiken i övrigt, är misstänksamheten. Alla tester, alla undersökningar. Vi pratar om människor som väljer att lämna sina länder. Som flyr från något ohållbart, till något de hoppas ska kunna bli bättre, men egentligen inte har någon aning om. 5% av de mellan sex- och sjutusen dna-analyser som gjorts visar på att de påstådda familjemedlemmarna inte "passar ihop". Det handlar om 350 personer. 350 personer, som har flytt från en situation de inte längre kan leva i. 350 personer, som är en bråkdel av den totala invandringen och som vi skulle kunna välkomna om vi ville, men som utesluts för att de inte har dna som stämmer överens med deras familjemedlemmar.

Är jag naiv, som inte vill se alla de som försöker lura sig in i vårt land på falska grunder? Kanske det. Kanske är det faktiskt så att de inte har några som helst band till de personer de påstår sig ha det till. Men kanske är de så att de som ber om dna-analys för att styrka sitt band till en familjemedlem, faktiskt tror att de är biologiskt släkt, även om de inte är det.